torsdag 16 februari 2012

Man lever inte bara farligt, man badar farligt också!

Jag trodde verkligen inte Addo skulle vara stället som levererade det bästa boendet på denna resan. Okej Amber Tree Lodge i Kapstaden var ju gudomligt, men Avoca var inte långt efter. Vi hade tur att få ett stort "hus" för bara 270 Kr natten tillsammans. Det bjöd på stor dubbelsäng, fint kök, en underbar toalett med dusch och en veranda som jag ville äta upp för att den såg så god ut. Det var den verandan vi myste på på kvällarna med rödvin och musik. Livet är ju en dans på rosor.

Två nätter stannade vi på Avoca. Dagen vi anlände fångade vi de sena soltimmarna vid poolen och jag krigade med alla sländor som skulle sväva runt mitt ansikte varje gång jag skulle bada. Fick dessutom redan på nu (vid 24 års ålder) att sländor inte är farliga. Dem kan inte göra ett skvatt. Mamma har sagt något helt annat :) Vi spelade även "Beach Ball" och jag lyckades skjuta iväg vår lilla rosa boll rakt ut över stupet. Jag vet inte varför jag gjorde det, jag visste innan jag tog i för kung och foster land att den skulle flyga över men så gjorde jag det ändå, sen var jag jättebesviken på mig själv. Har fortfarande inte släppt det. Jag vet, jag ska göra det snart.

Andra dagen besökte vi Addo National Elephant Park där vi på egen hand susade runt i parken och letade efter söta små och stora djur. Vi fick se alla förutom leopard och lejon. Dem låg väl och häckade i buskarna och vi ville se dem så mycket  att vi trodde ett vårtsvin var ett lejon för några sekunder. Lite ledsna var vi när vi åkte därifrån men inom snar framtid är vi uppe i Krüger istället och kanske till och med brottas med lejonen. Man vet aldrig.

På eftermiddagen när vi kom tillbaka till Avoca tog vi en öl nere vid floden och summerade vår fina dag. Lagade middag i vårt kök som bestod av någon Sydafrikans korv och den var inte god, inte alls. Den såg ut som någon tarm och smakade som något oätbart. Jag lämnade nästan hela och när kvällen kom bjöd Patrick katterna på min korvrest. Den slank ner fort så dem förtjäna den mer än mig.

Med en bitter sweet feeling lämnade vi Avoca för att bege oss till Chintsa och Buccaneers. Alla pratar ju om detta paradiset. Jag kan fortfarande inte riktigt fatta vad som är så paradis med det. Kanske har man blivit lite bortskämd med dessa vackra vyer och fantastiska platser eller så hade folk bara gett oss för höga förväntningar. Det var fint, inte mycket mer än så. Dessutom kryllade det av alla möjliga småkryp där, allt från STORA gräshoppor på stränderna till ödlor, spindlar och getingar runt vårt rum. Jag sov knappt en blund första natten och inte Patrick heller, vet ni varför? Precis, jag väckte honom stup i kvarten med nojor om att alla djur i världen var inne i vårt rum och i vår säng. Detta stämde naturligtvis inte.

Men vi var inte bittra över att Buccaneers inte var sensation, vi har det ändå bra ;) Vi tog vår lilla vita noshörning på Alla Hjärtansdag och begav oss från Buccaneers ner till byn för att äta en god middag på en trevlig restaurang, det visa sig dock att ställets enda fina restaurang var fullbokad och det sluta med att vi dela på två pizzor på en pub. Men vad är grejen med denna dag egentligen?!
Syftet med vår lilla resa ner till byn var dock inte bara att avnjuta en god middag, vi skulle också ta oss till någon typ av mataffär och handla mjölk. När vi kom ner till byn såg vi inget som verkade vara en mataffär och vi frågade därför en förbipasserande snubbe på gatan. De flesta matbutiker här heter "Spar" så Patrick stack ut huvudet genom rutan och fråga: "Is there a Spar around here?" och vi fick till svar att det fanns ett inne på lyxhotellet. Och vi tänkte att det var banne mig lyxigt om hotellet har ett eget Spar och drog dit. I porten pratade vi med vakten och frågade även han om det fanns ett Spar där inne och självklart fanns det de men han visste inte om vi fick använda det eftersom vi inte bodde där. Men han kunde höra med receptionen och vi fick klartecken. Patrick signerade en lista och såg att alla hade skrivit SPA men skrev Spar på sin spalt och åkte in, först när vi kom in på området förstod vi att alla trodde att vi menade SPA och inte något jäkla Spar. Det var bara att vända igen och vi fick förklara för vakten att det var Spar vi menade och både jag, Patrick och vakten skrattade. Nästan gång ska vi uttala Spar med ett lång R för säkerhets skull!

Vi lämnade i alla fall Chintsa/Buccaneers i morse för att bege oss mot Port St. John. Vi anlände efter fem timmar bilfärd och la oss nere på stranden i eftermiddagssolen. Ja den stunden är den bästa på stranden. Inte så varmt och inte så mycket folk. som att man har playan för sig själv och den känslan är faktiskt väldigt go, mycket go. Nu sitter vi i baren här på vårt place och dricker några öl, planerar lite av den kommande resan och tar det lilla lugna. Imon lämnar vi detta ställe tidigt för att ta oss till Drakensberg. Känner mig så exalterad för detta, en av de största höjdpunkterna för mig på denna resan :)


Ps. Fick precis veta att stranden vi bada vid idag hade en hajattack för 3 veckor sen där en man dog. En människa har dött här varje år sex år i rad och på söndag ska det vara ett program här i Sydafrika om just denna stranden då den klassas som en av världens farligaste stränder. Jag tror inte det blir något morgondopp imon...

Ps igen. Bilder kommer snart. Ni vet de där med seg uppkoppling.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar