Jag vill bara tala om för er vilken god julmiddag vi åt på Hotell Jesselton i lördags.
Vi är så trötta på asiatisk mat nu och här blev vi serverade kalkon, beef wellington, mos, spenat, korvar, sallad, goda efterrätter mm. Och det bästa av allt, man fick äta så mycket man orkade. Vi åt så vi näst intill sprack. Precis som det ska vara på jul :)
Dagen efter julafton (26:e) tog vi flyget klockan sju på morgonen och för att en timme senare landa på Bornoe östkust i "staden" Sandakan. Vi hade nämligen bokat in oss på en 3dagar/2nätter vistelse vid Kinabatangan river som ligger tre timmars bilfärd från just Sandakan. Väl där passade vi på att besöka Sepilok Orangutang Center, ett reservat som arbetar för att rädda orangutanger här på Borneo och jag blir så imponerad av de människor som bokstavligt talat vigt hela sina liv till detta. Som lägger ner hjärta och själ för att rädda de som deras medmänniskor utrotar. Tyvärr var inte Sepilok i sig vidare trevligt, jo reservatet var fantastiskt men att se två orangutang mammor och deras bebisar få mat är inte lika fascinerade om du delar detta tillfälle med 60 personer till. Man vill ha tillfället för sig själv. Men all creed till Sepilok och deras arbete!!
Efter tre timmar på centret blev vi hämtade av en mini van som skulle ta oss till Kinabatangan river och vårt boende Nature Lodge Kinabaatangan River. En tre timmar bilfärd som skulle bli en resa i helvetet. Dem kör ta mig fan som galningar här, det är inte njutningsfullt för fem öre. Det ska gå fort och det är snarare en regel än undantag att man kör om HELA, HELA TIDEN. Så jag satt mest på nålar och väntade på att jag skulle dö. INTE KUL! Men vi kom fram till Kinabatangan helskinnade. För att komma till Lodgen (bor i dorm med ett engelskt par) fick vi åka en båt över floden. Om ni bara kan förstå hur vacker det är, vattnet är alldeles chokladbrunt och kantas av extremt vacker regnskog. Det är ett paradis.
När vi anlände runt tre skulle vi ut på vår första båttur i floden klockan fyra och fick information av guiden att det är svårt att se djur här. Alltså inget man kan räkna med. Men turen var på vår sida. Vi fick se två orangutanger, näsapor, makakapor, ormar (där en tysk kille skoja och sa att det var en "jump snake", skapligt nervös innan jag förstod att det just var ett skämt), hornbill och en grupp med pygméelefanter (som bara finns här på Borneo). Dem stod vid sidan av floden och åt sig mätta på allt grönt naturen har att erbjuda och båten var bara några meter i från dem. Det var en ofattbar upplevelse, kanske svårt att förstå för dem som inte är sådana djurälskare som jag och Patrick. Men både mitt och hans hjärta smälte och gång på gång fick jag stanna upp och säga till mig själv: "Du är på Borneo, detta är inget Zoo. Du är i deras hem i regnskogen". Och när vi var tvungna att åka därifrån ville jag hoppa ur båten och ge alla fanterna en kram, gruppkram. Dock skulle detta vara ett dumt beslut eftersom jag först skulle komma upp ur floden full med blodiglar och sen skulle förmodligen elefanterna döda mig för att skydda sina små fantbebisar. Men jag var glad ändå och Putte med. Bästa båtturen i våra liv.
På kvällen gjorde vi en natt-trekking i regnskogen för att lyssna och se efter djur. Vi såg dock bara en söt liten fågel som satt på en kvist och sov. Men det var häftigt att gå i skogen mitt i natten och höra naturens sånger. Idag på morgonen (klockan ringde 05.30) skulle vi upp på en ny båttur i gryningen, det var kyligt och vi pälsade på oss våra swedemountkläder (dem kommer väl till användning) och gav oss iväg. Det blev inga elefanter eller orangutanger. Men en kingfisher (fågel), näsapor och en water monitor lizard. Åh jag skulle kunna åka båt flera dagar i sträck här i Kinabatangan river :)
Efter frukosten var vi ute på en ny regnskogs-trekking, kul att få strosa runt när det är ljust också. Vi kollade inte efter djur utan detta var bara en trekking för att få känna på och uppleva atmosfären. Det är en fröjd för ögat och själen att få vandra runt här, träden är så höga och stiger sig upp till skyarna. Det enda tragiska är att man skövlar delar av regnskogen för att plantera palmträd för palmolja, detta är inte bara förödande då det tar flera flera hundra år för regnskogen att växa upp igen, det utrotar och dödar även djuren som lever i den, så som orangutangerna, pygméelefanterna, näsaporna och många fler. Men trots detta tragiska faktum var upplevelsen fantastisk och vi ömsom gick på stigar och ömsom klafsa runt i lera. Tacka vet jag stövlarna vi fick låna här på lodgen. Dem rädda våra fötter.
Vi åt en lunch för några timmar sen och väntar nu på nästan båttur som ska gå av stapeln klockan halv fyra om vi har tur. Håll tummarna för att vi får se lika mycket djur idag.
Imon bitti åker vi tillbaka till Sandakan och där vette sjutton vad vi ska göra. Vi har dykningen inbokad från den 4-8 Jan så vi funderar på att bo på lyxhotell över nyår. Storstekarn Maria och Patrick är i farten. Vi håller er uppdaterade om vårt beslut.
Ps. Bilder till inlägget kommer imon. Regnskogen levererar ingen fiberlina 100/100.
Vi är så trötta på asiatisk mat nu och här blev vi serverade kalkon, beef wellington, mos, spenat, korvar, sallad, goda efterrätter mm. Och det bästa av allt, man fick äta så mycket man orkade. Vi åt så vi näst intill sprack. Precis som det ska vara på jul :)
Dagen efter julafton (26:e) tog vi flyget klockan sju på morgonen och för att en timme senare landa på Bornoe östkust i "staden" Sandakan. Vi hade nämligen bokat in oss på en 3dagar/2nätter vistelse vid Kinabatangan river som ligger tre timmars bilfärd från just Sandakan. Väl där passade vi på att besöka Sepilok Orangutang Center, ett reservat som arbetar för att rädda orangutanger här på Borneo och jag blir så imponerad av de människor som bokstavligt talat vigt hela sina liv till detta. Som lägger ner hjärta och själ för att rädda de som deras medmänniskor utrotar. Tyvärr var inte Sepilok i sig vidare trevligt, jo reservatet var fantastiskt men att se två orangutang mammor och deras bebisar få mat är inte lika fascinerade om du delar detta tillfälle med 60 personer till. Man vill ha tillfället för sig själv. Men all creed till Sepilok och deras arbete!!
Efter tre timmar på centret blev vi hämtade av en mini van som skulle ta oss till Kinabatangan river och vårt boende Nature Lodge Kinabaatangan River. En tre timmar bilfärd som skulle bli en resa i helvetet. Dem kör ta mig fan som galningar här, det är inte njutningsfullt för fem öre. Det ska gå fort och det är snarare en regel än undantag att man kör om HELA, HELA TIDEN. Så jag satt mest på nålar och väntade på att jag skulle dö. INTE KUL! Men vi kom fram till Kinabatangan helskinnade. För att komma till Lodgen (bor i dorm med ett engelskt par) fick vi åka en båt över floden. Om ni bara kan förstå hur vacker det är, vattnet är alldeles chokladbrunt och kantas av extremt vacker regnskog. Det är ett paradis.
När vi anlände runt tre skulle vi ut på vår första båttur i floden klockan fyra och fick information av guiden att det är svårt att se djur här. Alltså inget man kan räkna med. Men turen var på vår sida. Vi fick se två orangutanger, näsapor, makakapor, ormar (där en tysk kille skoja och sa att det var en "jump snake", skapligt nervös innan jag förstod att det just var ett skämt), hornbill och en grupp med pygméelefanter (som bara finns här på Borneo). Dem stod vid sidan av floden och åt sig mätta på allt grönt naturen har att erbjuda och båten var bara några meter i från dem. Det var en ofattbar upplevelse, kanske svårt att förstå för dem som inte är sådana djurälskare som jag och Patrick. Men både mitt och hans hjärta smälte och gång på gång fick jag stanna upp och säga till mig själv: "Du är på Borneo, detta är inget Zoo. Du är i deras hem i regnskogen". Och när vi var tvungna att åka därifrån ville jag hoppa ur båten och ge alla fanterna en kram, gruppkram. Dock skulle detta vara ett dumt beslut eftersom jag först skulle komma upp ur floden full med blodiglar och sen skulle förmodligen elefanterna döda mig för att skydda sina små fantbebisar. Men jag var glad ändå och Putte med. Bästa båtturen i våra liv.
På kvällen gjorde vi en natt-trekking i regnskogen för att lyssna och se efter djur. Vi såg dock bara en söt liten fågel som satt på en kvist och sov. Men det var häftigt att gå i skogen mitt i natten och höra naturens sånger. Idag på morgonen (klockan ringde 05.30) skulle vi upp på en ny båttur i gryningen, det var kyligt och vi pälsade på oss våra swedemountkläder (dem kommer väl till användning) och gav oss iväg. Det blev inga elefanter eller orangutanger. Men en kingfisher (fågel), näsapor och en water monitor lizard. Åh jag skulle kunna åka båt flera dagar i sträck här i Kinabatangan river :)
Efter frukosten var vi ute på en ny regnskogs-trekking, kul att få strosa runt när det är ljust också. Vi kollade inte efter djur utan detta var bara en trekking för att få känna på och uppleva atmosfären. Det är en fröjd för ögat och själen att få vandra runt här, träden är så höga och stiger sig upp till skyarna. Det enda tragiska är att man skövlar delar av regnskogen för att plantera palmträd för palmolja, detta är inte bara förödande då det tar flera flera hundra år för regnskogen att växa upp igen, det utrotar och dödar även djuren som lever i den, så som orangutangerna, pygméelefanterna, näsaporna och många fler. Men trots detta tragiska faktum var upplevelsen fantastisk och vi ömsom gick på stigar och ömsom klafsa runt i lera. Tacka vet jag stövlarna vi fick låna här på lodgen. Dem rädda våra fötter.
Vi åt en lunch för några timmar sen och väntar nu på nästan båttur som ska gå av stapeln klockan halv fyra om vi har tur. Håll tummarna för att vi får se lika mycket djur idag.
Imon bitti åker vi tillbaka till Sandakan och där vette sjutton vad vi ska göra. Vi har dykningen inbokad från den 4-8 Jan så vi funderar på att bo på lyxhotell över nyår. Storstekarn Maria och Patrick är i farten. Vi håller er uppdaterade om vårt beslut.
Ps. Bilder till inlägget kommer imon. Regnskogen levererar ingen fiberlina 100/100.
Det låter så himla fantastiskt! Djuren i regnskogen, mitt hjärta smälter bara av min fantasibild i huvudet haha. Spännande att uppleva regnskogen. Akta er för malaria-mygg och Anakondor. ;) Visst är det hemskt med skövlingen av regnskogen.. Och värre lär det bli i framtiden. Ser fram emot bilder! Love!
SvaraRaderaJohanna: Du hade älskat alla djuren. Man vill ta med dem hem och gosa ner i soffan med en film. Jag menar jag hade gärna spenderat en mysig hemmakväll med en orangutang :) Ja det är fruktansvärt, varje gång jag ser dessa palmer blir jag förbannad och ledsen. Aldrig mer ska jag köpa något som innehåller palmolja. Inte du heller! Hoppas du gillade bilderna. Love!
SvaraRadera